Translate

fredag 8 april 2011

Det är obehagligt när underlaget inte är stabilt

M har sedan länge envisats med att han MÅSTE ha en pall under fötterna när han kissar och bajsar fastän han inte behöver det för att komma upp till toalettstolen. Han har blivit jätteorolig, om vi tagit bort pallen. Vi trodde att detta var en av hans fixa idéer, eftersom han var mycket högre upp när han var uppe i lektorn på lekplatser. Sen hörde vi att detta är vanligt hos barn med autism, och förstod vad det handlar om: De vill ha markkontakt! Det är kanske inte så konstigt om man har det lite svårt med benmotoriken, balansen och koordinationen. Då behöver man kanske marken som fast punkt, lite mer än oss andra?

Sen när det gäller att sitta på toa, kan det i sig vara svårt för många barn med autism. Många av dem har, liksom M, svårt för att bajsa om de inte får lugn och ro omkring sig. Ofta har de problem med förstoppning. Tänkvärt, tycker jag! Det blir ju inte direkt lättare för dem utan pall...

Jag har även hört om några aspergare som inte gillar att åka skidor. Det beror i så fall på samma sak: Underlaget skiftar och är inte tillräckligt hårt.

Här får vi andra ha respekt - de är inte tramsiga! Tänk vad många svårigheter de har jämfört med oss neurotypiska, som vi ofta inte tänker på eller ens förstår. Detta tog mig som sagt lååång tid att begripa. Jag kan inte låta bli att undra vilka svårigheter och samband som jag fortfarande inte förstår...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar